Gustaf af Klint (1771-1840)

Gustaf af Klint (1771-1840) var en svensk sjömilitär och kartograf, son till Erik af Klint (1732-1812), bror till Carl af Klint (1774-1840) och far till Eric Gustaf af Klint (1801-1846).

Han verkade under sitt yrkesliv bland annat som flaggadjutant i kriget mot Ryssland och som flaggkapten i kriget mot Norge. Gustaf af Klint blev överste i flottan år 1814 och viceamiral 1825. Under den senare delen av sitt liv arbetade han med att skapa den stora sjökortssamlingen Sveriges sjöatlas.

Det svenska örlogs- och sjömätningsfartyget HMS Gustaf af Klint, som byggdes på Finnboda Varv år 1941, är uppkallat efter honom. Efter att ha utrangerats användes HMS Gustaf af Klint under en period som vandrarhem vid Stadsgården i Stockholm.

Korta fakta om Gustaf af Klint

Född 31 maj 1771 i Karlskrona stadsförsamling
Död 30 april 1840 i Adelsö församling
Verksamhet Sjömilitär

Kartograf

Litografi gjord av Otto Henrik Wallgren efter ett porträtt målat av Jacob Axel Gillberg.

Biografi

Bakgrund

Gustaf Klint föddes den 31 maj 1771 i Karlskrona, en stad som sedan 1600-talet varit en viktig örlogsbas för den svenska flottan.

Gustaf Klints far var den svenske sjöofficeren Erik Klint (1732-1812), som vid Gustafs födelse var löjtnant vid amiralitetet och några år efter sonens födelse befordrades till major vid örlogsflottan. Erik Klint fortsatte stiga i graderna och blev så småningom överste vid amiralitetet och lotsdirektör, innan han erhöll avsked från krigstjänst år 1796. Då hade hand bland annat hunnit utmärka sig som en mycket skicklig fartygschef under slagen vid Hogland, Reval, Öland, Svensksund och det Viborgska gatloppet – slag som ingick i 1788-1790 års sjökrig. Han hade också utarbetat sjökort över Östersjön och Kattegatt. Gustaf Klint växte alltså upp i en familj där sjöfart och örlog dominerade, och där fadern hade ett starkt intresse för kartografi. Efter avskedet från krigstjänsten blev Erik af Klint vice landshövding på Gotland, och år 1805 adlades han.

Karriär

Den unge Gustaf uppvisade tidigt både intresse och talang för livet till havs, och utmärkte sig särskilt när det gällde sjömätningsarbeten. I kriget mot Ryssland (1788-1790) deltog han som flaggadjutant och ägnade sig huvudsakligen åt lotsning och rekognoscering.

:::::::::::::::::::::::::::::::::::

Kriget mot ryssland 1788-1790

Rysk-svenska kriget 1788-1790, ofta kallat Gustav III: s ryska krig, var i huvudsak ett krig mellan Ryssland och Sverige. Även om det var en del av en bredare europeisk konflikt påverkad av större maktspolitik, utlöstes kriget av den svenska kungen Gustav III:s önskan att stärka sin interna auktoritet.

Kriget inleddes utan en formell krigsförklaring, med ett svenskt överraskningsanfall mot ryska marin enheter vid Hogland i Finska viken. Trots viss initial framgång drev den större ryska flottan tillbaka den svenska marinen. På land lanserade svenskarna attacker mot det ryska territoriet Finland. Även om de erövrade några fästningar, plågades den svenska armén ständigt av logistiska utmaningar, delvis på grund av brist på stöd från den svenska adeln och Riksdagen.
År 1790 undertecknades Värälä-fördraget, vilket avslutade kriget utan några territoriella förändringar.

:::::::::::::::::::::::::::::::::::

Några år efter krigsslutet blev han ledamot av Örlogsmannasällskapet.

I det kortvariga kriget mot Norge år 1814 var Gustaf af Klint flaggkapten för flottorna, och han befordrades samma år till överste i flottan. År 1825 utnämndes han till viceamiral.

Gustaf af Klint är framförallt känd för att ha skapat det storartade verket Sveriges sjöatlas – en samling sjökartor som inte bara omfattar svenska vatten utan även farvatten som ofta besöktes av svenska sjöfarare – hela vägen från Kattegatt till norra Svarta havet.

Sveriges sjöatlas av Gustaf af Klint omfattar över femtio plåtar, och inkluderar bland annat allmänna kartor i skalan l: 3 000 000, passkartor i skalan l: 1 000 000 och kustkartor i skalan 1: 200 000. Här finns ingående beskrivningar av vissa kustområden, såsom Östersjön (inklusive dess vikar), Kattegattkusten och Norges kust.

Af Klint var själv ansvarig för skapandet av Sveriges sjöatlas och stod för nästan hela kostnaden själv. Från och med år 1818 erhöll han dock ett offentligt årligt understöd á 1 000 riksdaler fram till verkets färdigställande. Att af Klint tog tag i projektet på egen hand berodde på att arbetet med det sjökartverk över Östersjön som staten till en början bekostat  hade lagts ned i slutet av 1790-talet på grund av pengabrist.

Af Klint var medlem av både Vetenskapsakademien, Krigsvetenskapsakademien och Lantbruksakademien.

Gustaf af Klint avled år 1840 i Adelsö församling i Mälaren, där hans familj sedan år 1810 ägt herrgården Tofta.