Gustaf af Klint (1858-1927) var en svensk sjöofficer, son till kommendören Fredrik Victor af Klint och Andréetta Mathilda (Thilda) Sontag.

Biografi

Gustaf af Klint föddes den 6 november 1858 i Skeppsholms församling, Stockholms län.

Redan innan han hunnit fylla 15 år började af Klint på sjökrigsskolan på Skeppsholmen i Stockholm, och under perioden 1874-1879 deltog han i sjöexpeditioner. Af Klint av lade sjöofficersexamen den 9 oktober 1879 och blev samma månad underlöjtnant vid flottan.

Under sina subalternår ökade af Klint på sin sjövana med långresor, och deltog bland annat i en nio månader lång färd med korvetten Gefle till Medelhavet 1880-1881, innan han 1882-1883 genomgick en kurs vid GCI och utsågs till löjtnant den 29 juni 1883.

Under 1885-1886 deltog han i korvetten Balders åtta månader långa resa till Nordamerika (inklusive Västindien).

Den franska flottan

År 1887 begärde af Klint avsked från sin post för att kunna göra fransk örlogstjänst. Han arbetade för den franska örlogsflottan från den 1 oktober 1887 till den 1 oktober 1890, och utnämndes till kapten den sista december 1889. År 1891 dekorerades han med hederslegionen, efter att ha tjänstgjort ombord på de franska pansarfartygen Amiral Duperré och Turenne. Tiden hos den franska örlogsflottan gjorde ett starkt intryck på af Klint och hans starka intresse för den franska kulturen behöll han resten av livet.

Af Klint återvänder till Sverige

Efter tiden med den franska flottan återvände af Klint till Sverige där han placerades som kadettofficer och lärare vid sjökrigsskolan (1890-1893). Han undervisade i gymnastik och vapenföring 1892-1899. Han deltog under denna period också i några av fregatten Vanadis sommarexpeditioner till Nordatlanten och Medelhavet. Han hade flera olika uppdrag på örlogsvarvet och vid örlogsstationen i Stockholm. Under somrarna var han chef på diverse kanonbåtar och sekond på chefsfartyget Drott och korvetterna Saga och Freja.

Flottans stabs kommunikationsavdelning

År 1899 började af Klint att arbeta vid flottans stabs kommunikationsavdelning, och blev där avdelningschef år 1903 – en position han kom att behålla till 1907. Under tiden vid kommunikationsavdelningen hann han utses till kommendörkapten av andra graden (1900) och av första graden (1904). Under sommaren 1902 var han chef på pansarbåten John Ericsson och under sommaren 1905 på pansarbåten Dristigheten. När Dristigheten gjorde sin sjöexpedition till Medelhavet 1906-1907 följde af Klint med som chef även där.

Eftersom af Klint var mycket intresserad av signalväsendet deltog han under nittonhundratalets första år i arbetet med den svenska upplagan av Internationell signalbok, ett projekt där han samverkade med H. von Krusenstierna.

Vad gäller böcker så är det också värt att nämna att Gustaf af Klint gav ut en ny upplaga av sin fabror Eric Gustaf af Klints nautiska och logaritmiska tabeller.

Åren innan första världskriget

Sommaren 1907 deltog af Klint som teknisk delegerad i fredskonferensen i Haag, och blev därefter stabschef hos inspektören av flottans övningar till sjöss fram till 1909.

1909-1911: Af Klint utnämndes till kommendör 1909 och blev återigen chef vid marinstabens kommunikationsavdelning.

1911: Eskaderchef för kusteskadern.

1911-1912: Af Klint flyttades till Karlskrona för att tjänstgöra som chef för underofficers- och sjömanskårerna vid örlogsstationen där.

1913: Återkallades till Stockholm för att bli chef för sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition.

Första världskriget (28 juli 1914 – 11 november 1918)

Den 1 januari 1913 tillträdde af Klint sin tjänst som chef för sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition, en plats han kom att behålla ända till den 30 april 1918. Under första världskrigets sista år utnämndes han till konteramiral.

Under i stort sett hela första världskriget var af Klint sjöförsvarets kommandochef, en betungande uppgift eftersom generalorderna utöver den vanliga rutinen omfattade så gott som alla bestämmelser rörande flottans neutralitetsvakt. Af Klint behövde i princip vara tillgänglig dygnet runt för att ta emot nya rapporter och utfärda brådskande order, särskilt med tanke på att sjöministrarna vanligen kom från det civila och inte hade några djupare kunskaper som flottans verksamhet. Af Klints hårda arbete under första världskriget orsakade hälsoproblem för honom, och under år 1915 var han tvungen att ta tjänstledigt i ett halvår för att återhämta sig från sjukdom.

Efter första världskriget

Efter första världskriget fortsatte af Klint att sitta med kommittén för utbildning och rekrytering av flottans officerskår, ett uppdrag han påbörjat redan några månader innan krigsslutet. Han förblev i kommittén till slutet av 1921 då han tog avsked och inträdde i flottans reserv.

De sista åren

Efter pensioneringen ägnade sig af Klint huvudsakligen åt att sköta om gårdarna Hammora och Tofta på Adelsö i Mälaren. Hammora hade varit i familjen Klints ägo sedan 1803, och det närliggande godset Tofta köptes av dem några år därefter.

Gustaf af Klint avled på Hamora den 22 maj 1927.

Övrigt

Gustaf af Klint var son till kommendören Fredrik Victor af Klint och Andréetta Mathilda (Thilda) Sontag, och brorson till Eric Gustaf av Klint.

Gustaf af Klint gifte sig den 5 maj 1900 med Hilda Elisabeth Helling, född i Vrena den 21 oktober 1869. Bröllopet ägde rum i Hedvid Eleonora församling i Stockholm. Hilda Elisabeth var dotter till brukspatronen Bror Filip Leonard H och Vetsa Teresia In de Betou. Hilda Elisabeth avled i Engelbrekts församling i Stockholm den 25 maj 1955.